Detta
var hemsida för
UPPROP FÖR RÄTTVISA EFTER GÖTEBORGSHÄNDELSERNA
men såväl fakta som krav i uppropet har blivit föråldrade
så uppropet är inte längre användbart.
Någon RÄTTVISA har ännu inte skipats i denna fråga, snarare har skandalen vuxit.
Jag kan hänvisa till min nyutkomna bok
"Orätt. Rättsrötan efter Göteborgshändelserna"
där de rättsliga turerna fram till våren 2003 är beskrivna
och analyserade.
Den är tänkt både som sammanfattning och uppdatering av frågan,
med sina 200 sidor är den mer lätthanterlig än den förra
tjockpocketen. (se nedan)
"Orätt" är
inte utgiven av Manifest utan av Ordfront.
Den går att köpa i vanliga bokhandeln eller internetbokhandeln.
Jag ska inom kort lägga in en aktuell översiktsartikel.
och hoppas återkomma med nya initiativ för att bilda opinionstryck i frågan.
Järrestad 9 juli 2003
Erik Wijk
BOKEN
FRÅN SOMMAREN 2002 HETER:
Göteborgskravallerna
och processerna
Den är på 760 sidor och innehåller en mängd material om
göteborgshändelserna
och rättegångarna.
Om du beställer från förlaget genom länken ovan får
du den
hem i lådan för 55 kronor inklusive porto.
Finns även (om inte så går den att beställa) i bokhandel,
pocket shop, varuhus och kiosker.
ÄLDRE
ÖVERSIKTSARTIKEL OM RÄTTSRÖTAN EFTER GÖTEBORG
Bakgrundsmaterial:
Dokument: Åtalsöversikt och officiella dokument kring rättsprocesserna.
Här finns artiklar
eller länkar till artiklar om Göteborgsprocesserna och annat bakgrundsmaterial.
Det finns lästips
om Göteborgshändelserna i stort.
Länkar
och adresser till organisationer, myndigheter, press
etc som har beröring med processerna eller Gbg2001.
Uppdaterad 3 feb 2002
Så här såg uppropet ut, observera att det nu är faktamässigt föråldrat och att det inte längre är möjligt att underteckna. Förhoppningsvis dyker nya initiativ upp.
UPPROP FÖR RÄTTVISA EFTER GÖTEBORGSHÄNDELSERNA
Vi som undertecknat detta upprop är djupt oroade över det rättsliga efterspelet till händelserna kring EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001.
Vi konstaterar att:
• Ett femtiotal civila medborgare har åtalats eller står i begrepp att bli åtalade i samband med Göteborgshändelserna. Ytterligare drygt 450 är misstänkta och identifierade i väntan på utredning.
• Samtidigt har ingen av de cirka 100 anmälningarna om polisövergrepp ännu lett till åtal. Med vetskap om att endast en fjärdedel av de som sökte sjukhusvård efter kravallerna var poliser frågar vi oss om detta förhållande står i rimlig proportion till vad som hände.
• Häktningstiden för många av de unga åtalade har på tvärs mot lagens anda varit orimligt långa (1-3 månader) och de häktade har som regel hållits isolerade.
• Straffet för våldsamt upplop har plötsligt tiodubblats eller mer. Hittills har närmare trettio medborgare, de flesta unga demonstranter, dömts för våldsamt upplopp under Göteborgshändelserna. Påföljden för detta brott har under senare år sträckt sig från samhällstjänst och skyddstillsyn till några få månaders fängelse, men den genomsnittliga påföljden i Göteborgsdomarna ligger på ett år och nio månader. Bland annat har fyra tonåringar dömts till mellan två och tre års fängelse. Den höga straffnivån har, i de fall prövning gjorts, bekräftats av hovrätten.
• I flera mål har de åtalade dömts gruppvis (upp till åtta stycken och med upp till fyra års fängelse som påföljd) med identiskt lika gärningsbeskrivningar och identiska påföljder och utan att deras individuella ageranden har redogjorts för eller tagits hänsyn till. Med denna brist på individualisering upphör rättssäkerheten.
• Åklagarna har utnyttjat varje tillfälle att binda de åtalade till politiska aktiviteter och organisationer - alltifrån regelrätt medlemskap till lösa antaganden om sympatier.
• Många ögonvittnen som kunnat tala till de åtalades fördel har avstått från att vittna, av rädsla för att av polis och rättsapparat bli behandlade på samma vis som de många omhändertagna och åtalade.
• Filmer som tagits av vittnen och sedan beslagtagits av polis har, enligt polisuppgift, förkommit på polishuset och kan därför inte åberopas som bevismaterial. När de åtalades försvarare begärt polisens eget filmmaterial från vissa tidpunkter och platser under kravallerna har polisen meddelat att sådana filmer inte existerar. Samtidigt har i andra mål åklagaren kunnat använda polisfilm från just dessa händelser.
• Under flera rättegångar har åklagaren spelat upp en suggestiv film med de värsta kravallscenerna från Göteborgshändelserna även om den åtalade inte varit ens i närheten av de scener som spelas upp.
• Åklagaren har i åtminstone en rättegång visat film från kravallerna där ljudet är manipulerat i efterhand. Tv-bolagens efterforskningar pekar mot att manipulationerna tillkommit i polis- och åklagarledet.
• Åtalade personer har även i andra fall hävdat att bevis har förfalskats.
• Åklagarna har kategoriserat såväl polisens stormning av Schillerska gymnasiet, där kortspelande och sovande ungdomar släpades ut på skolgården, som den nära fem timmar långa polisinringningen av ett fridsamt protestmöte på Järntorget, som våldsamt upplopp, vilket gör att eventuella vittnen till eller anmälare av denna händelse riskerar åtal för deltagande i våldsamt upplopp.
• Inget försök gjordes i Göteborg att med våld tränga in på eller hindra EU-toppmötet. De påståenden som ofta förekommer, i alltifrån åklagarnas stämningsansökan till rättens domskäl, att de åtalade sökt hindra demokratin genom att stoppa EU-toppmötet, tycks sakna grund.
• Inga skjutvapen eller farliga sprängämnen har hittats bland de åtalade eller bland de övriga 30 - 40 000 svenska och utländska medborgare som kom till Göteborg 14-16 juni 2001 för att manifestera sina åsikter.
• Högsta Domstolen har ännu inte beviljat något av Göteborgsmålen prövning.
Vi kräver att:
•Åklagarnas eventuella manipulation av bevismaterial utreds skyndsamt.
• Högsta Domstolen snarast prövar flera Göteborgsmål med avseende på de kraftiga påföljdernas rimlighet.
• Om någon manipulation av bevismaterial visar sig ha förekommit och/eller HD konstaterar orimliga påföljder bör samtliga fällande Göteborgsdomar prövas i högre instans och i de fall de vunnit laga kraft beviljas resning så att nya rättegångar kan hållas.
Vidare bör:
• Samtliga anmälningar som gjorts mot polis utredas av en särskilt inrättad och oberoende kommission. Om detta kräver ny lagstiftning rekommenderar vi en sådan.
• Polisens hela filmmaterial bli tillgängligt för de åtalades försvarare.
• De åtalade prövas och dömas med tillräcklig individualisering.
• Åklagarna häva våldsamtupplopp-kategoriseringen av händelserna vid Schillerska gymnasiet och på Järntorget 16 juni.
• Varje medborgares åsiktsfrihet respekteras och politiska åsikter inte användas emot någon i rätten.
• Göteborgsprocesserna förläggas till domstolar på neutral ort, dvs på ordentligt avstånd från Göteborg.
Vi uppmanar alla medborgare och organisationer oavsett politisk färg att sluta upp bakom detta försvar för rättssamhället.